Senaste inläggen

Av Therese Bergsmo - 23 december 2014 12:35

vi vill önska er alla en riktigt God Jul!



Amber, Enya, Mats & Therese

Av Therese Bergsmo - 11 december 2014 13:42

Herregud vad länge sen jag uppdaterade, sorry!

Livet som matte i den här familjen är lite tufft just nu, eller har varit ett tag... Enya har haft lite knepig mage till och från, något som jag enbart skyller på allt skit hon ska äta ute. Vi har folk häromkring som gärna matar räv och dyligt med div och vill inte räven ha, så vill mina hundar... Amber har mer eller mindre plåtmage och klarar det mesta, Enya också om det inte blir för mycket och för ofta, då ballar den ur totalt. Så några svängar mag-sjuka har vi haft.

I och med att hon varit risig i magen har hon behövt gå ut på natten, vilket (troligtvis) lett till att hon numer anser att nattetid = umgänge! Så här har pussats, kramats och sprungits ut på natten ett antal nätter. Nästan värre än att ha småbarn! I denna veva skaffade vi en säng till till sovrummet, så nu har hundarna (nåja, Amber sover hellre under täcket bredvid mig) en egen säng!


Vem har tänkt här? Jag vill också ligga nära!

Ser ni hur ensam jag är!

Tro det eller ej, men hon somnade till slut!

I kombination med umgänges-nätterna och att vi är så jäkla rädda om hennes leder och skelett har den lilla älsklingen gått och blivit understimulerad... Jag som fullkomligt avskyr när hundar blir det, jag tycker en hund ska ha ett vettigt liv med bra balans mellan vila och stimulans! Men även solen har fläckar och i mitt fall är det för många nätter utan sömn som gjort att jag inte orkat stimulera henne dagtid samt att hon ju då behövt sova och jag har passat på att vila. Men nu känner jag att det inte håller längre, så en ändring är inledd!

För det första går vi längre promenader, plus en sen, sen eftermiddag. Jag har tagit tag i att träna henne med div saker som gör hennes hjärna trött och jag har även börjat med att middagen serveras i hela huset! Japp, jag sprider ut alla hennes kulor över hela huset så får hon gå och nosa rätt på dem, det tröttar. På dagarna har hon även en aktivitets-boll som jag fyller med div gott, igår med en bit korv. Jösses vad hon fick jobba, tyvärr utan resultat, så idag fick jag försöka peta ut den... Inga fler korvbitar däri!


Ser ni hur jobbigt min matte gör det för mig?!

Idag fick istället bollen kulor i sig, det var också krångligt! Lilla Amber har dock bättre snits och får ur dem.

Nosarbete och annat smått och gott kör vi också!

Annars springer tiden iväg, hon är 5 månader imorgon och alla tänder fram har kommit upp, en hörntand är tappad, men inte de andra 3 samt någon kindtand. Hon växte på höjden en period, men nu har hon nog stannat och börjat "bredda" lite.

Hon är oerhört kärleksfull och vill bara att allt ska vara bra! Säger man till argt, så blir hon "förtvivlad" (jag vet att hundar inte har känslor som vi, men man kan uppfatta det som förtvivlad när hon går och gömmer sig). Hon har en annan liten egenhet för sig, som jag egentligen inte riktigt förstår... Någon som förstår får gärna berätta! Om jag har s.k förbuds-träning med henne, dvs hon och Amber får sitta still, jag slänger ut godis på golvet, säger ev. Nej! och de får vänta på ett varsegod (självklart efter att haft ögonkontakt med mig), då går Enya iväg. Hon går ut ur rummet eller till en annan del av rummet och sätter sig, redan när jag börjar slänga ut godiset. Man skulle kunna tänka att det blir för frestande så hon inte vill se, men så tänker ju inte hundar, så hur tänker hon? Det här hade väl inte varit ett problem om inte Amber snodde alla godisarna...

Just nu längtar jag efter lite kyla och snö, det är så mörkt och trist utan snö och så blött och kladdigt utan kyla.

Sorry att jag inte uppdaterat, håll till godo med denna lilla uppdatering!

Kram, Theresee

Av Therese Bergsmo - 20 oktober 2014 13:25

Jag har lite smått börjat med ensamhetsträningen av Enya. Eller egentligen har den varit igång redan från första veckan, men utan att lämna henne... Jag brukar, när vi får hem en valp (det här är tredje valpen på lika många år, så tackterna sitter i ;) ) se till att den har en bra plats att ligga på där den har uppsikt över det mesta samt är lite i lugn och ro. När den lilla valpen ligger där och sover (djupt) så börjar jag första dagarna med att gå in i ett annat rum, sen tillbaka. Detta för att inte få en valp som hänger efter mig vart jag än går. Jag tror nämligen att om man får hunden att förstå att den kan ligga kvar på sin plats när man rör sig i huset så blir själva lämnandet så mycket enklare.

I början var det här riktigt jobbigt för Enya, hon reste upp och följde mig varje gång. Jag visade då att hon hade sin plats, hon la sig igen (hon var ju egentligen trött!) och efter en liten stund provade jag igen. Jag reste mig sakta, skyndade inte iväg som kan trigga något följa-efter-beteende. Sedan när hon såg att jag gick iväg men kom tillbaka så blev hon lugnare och lugnare, låg kvar i sin bädd. Då utökade jag tiden jag var i ett annat rum. Efter ytterligare tid lämnade jag henne inne och gick ut. Bara kort, kort som till soptunnan eller hämtade posten. Här var jag dock lite uppmärksam på om jag hörde henne gnälla eller skälla innan jag öppnade dörren igen. Om hon hade gjort det så hade jag aldrig öppnat, utan väntat tills hon hade slutat. Jag vill inte belöna (matte kommer tillbaka) när hon gnäller/skäller, utan komma tillbaka när hon är tyst. När jag väl kommer in igen så gör jag ingen affär av det alls, jag hälsar inte ens på hunden. Detta för att inte skapa en förväntning när jag kommer hem; nu blir det tjo och tjim, nu ska vi busa, leka, gosa. Utan jag vill kunna gå in i mitt hus utan att bli ner-riven av hundarna. Tänk att man kommer hem balanserandes med en tårta...

Nu har vi kommit så långt att jag lämnar henne någonstanns mellan 10-15 minuter. Som tur är har vi en liten dag-kompis-hund här på dagarna som jag då passar på att gå ensam-promenad med :D Tror han uppskattar det!

En jätteviktig sak när man ska börja med den här ensamhetsträningen är att man har en hund som fått kissat, ev bajsat och gått en liten promenad/haft en aktivitet så den är trött innan man lämnar den. Hundar har tydligen ingen tidsuppfattning så 1 minut eller 15 ska väl inte spela roll, men jag anpassar bortvaron efter hur länge hon klarar sig sovandes och utan att kissa inne.

Vilket leder in på det här med rumsrenhet... Jag kan inte påstå att hon är rumsren! Men det är långt ifrån hennes fel!! Det är jag som missar hennes små signaler att hon vill gå ut. Hon går mot dörren, men kommer man inte då direkt och tar ut henne så svansar hon iväg och kissar inne. Det är lätt att missa detta om man inte tittar på henne typ hela tiden, vilket ju är en omöjlighet! Men vi kommer komma dit; att hon är rumsren och kanske till och med kan säga till lite försynt att "nu är jag nödig!"

Vad gör vi annars? Jo, vi har mycket miljöträning och passar på att vara i nya miljöer när vi ändå har ärenden någonstanns. Som nu i helgen; vi behövde köpa saker på Jula. Åker då till Jula, går in i en zoo-affär och väger henne samt kollar lite papegojor och kaniner så hon får bli van vid olika ljud, lukter och rörelser. På zoo-affärer är det alltid mycket folk som vill hälsa och klappa en valp så det är utmärkt ställe! Sen stod jag utanför Jula och väntade medan Mats var inne och handlade. Då får Enya sitta still och bara vara, trots att det går massa folk förbi, en del rör sig konstigt eller bär på konstiga saker, dessutom stod vi nära vägen där massa bilar körde hela tiden. Utmärkt ställe att stå och kolla på utan att egentligen göra något med sin hund, hon ska bara lära sig slappna av.

Fick också tips av en vän om att göra detta i skogen, där är ju oftast en plats som är förknippad med nåt roligt. Det var lite större utmaning för Enya att bara vara i skogen i morse... Hon ville gärna busa, nosa, tugga osv. När hon blev tillräckligt frustrerad pep hon. Jag bara satt på en sten och låtsades inte om henne tills hon lugnade sig helt och då gick vi hemåt. Samma här; belöna (gå igen, därmed skoj!) inte förrän hon är lugn, då belönar man lugnet och det är det hunden kommer ihåg.

Förra veckan var vi på brukshundklubben och kollade. Det var lite hundar och människor som vi hälsade på. Några tränade och jag har märkt att Enya inte tycker om när andra hundar skäller så det var perfekt att någon tränade skall med sin hund! Vi kommer att återkomma på de här öppna träningarna de har, i början mest för att hon ska få vara där och känna av miljön längre fram för att träna tillsammans.

Hoppas ni har tålamod med mig att det blir olika långt mellan inläggen, allt beroende på om vi gör nåt eller om jag har lust att skriva :D

Kram, Therese

Av Therese Bergsmo - 30 september 2014 07:36

Det här med att bli rumsren kan fresta på mattes nerver ibland. Jag vill, såklart, att hon ska bli rumsren samtidigt vet jag att alla hundar blir det - förr eller senare. Och för att bli det mer förr än senare så försöker jag gå ut med henne så fort hon sovit, ätit, busat. Klassigt javisst! Men som igår, vi kom fullkomligt i otackt! Hon kissade inne, jag ser det (försent) och tar ut henne. Hon tycker det är en kul lekstund med matte, vilket det ju i och för sig var... Sen tröttnar vi och går in, inget kissa ute. Så händer nåt mer inne; bajsar, vilket hon faktiskt ALDRIG gjort! Matte tar ut liten valp och vi knatar runt, inte fasen händer något (i alla fall inte som jag hade tänkt; kissa, skita ute...).

Såhär höll vi på mest hela dagen, otackt och missar av mig. Men idag är en ny dag och vi tar nya tag. Det gäller att inte se misslyckanden när sånt här händer, bakslag kommer hela tiden. Då är det bara att lära sig av dem och göra annorlunda i fortsättningen.

En bra sak är att golvet blir städat, dock lite fläckvis, men ändå! :D

I helgen som var var vi till Barkarby och gick runt, på shoppingstället där. Vi satt på olika bänkar och kollade på folk, Enya är en typisk rottis och lägger sig ner när inget händer. Det är skönt att se att hon slappnar av, även i för henne nya miljöer med nya lukter och ljud. Många ville såklart hälsa på henne och hon är väldigt social och pussig, alla sa vilken fin hund hon är!



I Barkarby, ligger vid mina fötter och kollar folk.

Eftersom Hamilton (vår förra hund som vi tyvärr fick ta bort vid ett års ålder) hade problem med armbågarna och ev höfterna så är jag livrädd att Enya ska gå/röra sig för mycket. Läste någonstans om att en minut per vecka de är gammal är lagom i promenad, alltså 11 minuter nu. Vi kommer inte ens upp i det tror jag, utan koncentrerar oss på fritt i skogen. Hon får upptäcka skogen på egen hand; nosa, klättra lite, ta sig över små hinder osv. När vi går i skogen har jag inte Amber med, med risk att hon triggar igång lek och bus. Däremot tar vi en kvällspromenad med bägge hundarna i koppel. Promenad och promenad... Några minuter längs gatan.

Sen har vi små, små inlärningsstunder. De kan ta allt från 3 sekunder till nån minut, men vi gör de flera gånger om dagen. En annan sak som, i och för sig faller sig naturligt, är vila/ha tråkigt. Jag vet att när hon varit vaken nån timme drygt så är hon trött och då sätter jag mig still och inväntar att hon går och lägger sig, vilket hon gör. Läste nånstans att valpar växer när de sover, och att de behöver sova mycket. 16-20 timmar per dygn är inte ovanligt.



Halvvägs ur den rosa puffen (som egentligen Amber fått men inte ligger i... Enya älskar den!)



Ännu en puff-bild.


I soffan, bredvid mig.



Inknölad bredvid mig igen...



På rygg mot vedställningen...



Sover ute på altanen...



Vid soffan, oftast ligger hon mer eller mindre under soffan. Vi får se hur länge till....



Här hade hon möblerat om puffen och lagt mot bia-bädden och somnat...




Visst är hon underbart söt!! <3



Sötnosen i skogen!

Kram, Therese

Av Therese Bergsmo - 24 september 2014 08:23

Ja, ungefär så kan man väl sammanfatta Enyas senaste dagar. I lördags var vi till Djurgården och gick, parkerade vid Junibacken och tog oss till Gröna Lund. Enya blev såklart buren en hel del! Vi vill inte överanstränga hennes små tassar, även om hon protesterar rätt rejält att bli buren...

Hon fick många nya fans på vägen, både svenska och en hel del turister! Folk log, frågade om de fick klappa och fick pussar i massor. En kvinna kastade sig mer eller mindre ut från en uteservering och ville klappa! Enya är oerhört cool, hon gillar folk och hon hetsar inte upp sig i onödan. När vi sitter still så lägger hon sig ner och kollar lite. Ingen nervositet där inte! Inte ens när vi stod utanför Grönan där folk tjoade och tjimmade så lyfte hon speciellt mycket på ögonbrynen.

Vi vägde henne i lördags också. Hennes vikt hittill har varit;

8 v plus någon/några dagar; 6,2 kg
9 v 7 kg
10 v 8,4 kg

Varför hon gått upp så mycket sista veckan vet jag inte, för hon känns inte direkt mullig... Snarare åt andra hållet. Det är kul att kolla vikten, men jag tittar hellre på hur hunden ser ut i hullet. En tjock rottis är inte vidare vackert, dessutom tycker jag att det gränsar till djurplågeri eftersom de belastar leder och sånt för mycket!

Vi tränar vidare med sitt, ligg, tass och skall. Hon är väldigt lättlärd och tycker framför allt att det är kul att träna! Hon är en matglad hund som är lätt att motivera med godis. Den här veckan ska vi även träna in lite sitt kvar. Vi har även som standard att hon får sitta och vänta på sin mat, samt titta på oss innan vi säger varsegod. Jag har olika lång tid på hennes sitta kvar samt att jag säger en massa andra saker också så hon verkligen lyssnar efter varsegod och inte bara vad-som-helst...

Varje dag går vi en runda i skogen, bara Enya och jag. Amber får vara hemma då. Det här för att det dels inte ska bli så stojigt på promenaden men mest för att vi ska "bonda". Jag vill att Enya är uppmärksam på mig, kommer när jag ropar och framför allt inte går på egna strövtåg. När hon blir stående i en lukt och inte har koll på mig, så smyger jag iväg och gömmer mig. I början var det inte särskilt långt, så hon inte behövde leta allt för länge efter mig. Men idag hade jag ganska långa avstånd, ca 20 m, men hon letade lätt rätt på mig. Dock lite orolig, vilket jag vill att hon blir så hon inte har de här egna strövtågen. När hon kommer är det godis och massa gos, så det bara är super-positivt att vara med matte!

På promenaden kör vi även lite av den träning vi gör inne, bara för att få lite störning, men inte så mycket störning. Och andra underlag att lägga sig på till exempel.

Har nån av er tips på träning av valp, nån kanske skriver egen blogg? Dela gärna med er till mig, jag vill lära mig så mycket jag kan! Min maill är; tbergsmo@icloud.com.

Någon bild ska ni få också, men tyvärr har minnet i min telefon varit fullt och jag har inte kunnat ta några förrän igår och idag...



Amber på kuddarna; prinsessan på ärten nr 1.



Enya bland kuddar, täcken och leksaker; prinsessan på ärten nr 2.

Sköt om er och de era!

Kram, Therese

Av Therese Bergsmo - 18 september 2014 16:07

Den lilla valpingen var billig igår vill jag lova! Först rullade hon sig i skit & sen bet hon sönder en lamp-sladd...

Vi går ju promenader i skogen bakom huset varje dag & jag har sett att Enya är en liten rullare. Vid flera tillfällen har hon slängt ner nacken i nån gosig lukt och myst en stund. Jag har väl inte helt delat hennes entusiasm över dofterna, men än har det varit torra dofter. Igår var det diarre efter nån hund tror jag. Det såg i alla fall så ut i pälsen. Jag motade in henne i duschen och schamponerade grundligt, gick rätt ok. Misstänker att det inte är sista gången hon blir tvättad, hennes mor rullar sig tydligen också i div... Synd att även det ärvdes ner ?

På eftermiddagen låg Enya under soffan, men märkliga läten hördes. Jag kollar in & ser henne tugga för fullt på en lamp-sladd! Det är egentligen enda stället som inte är valpsäkrat plus svårt att hålla uppsikt, men snart kommer hon inte under soffan mer!

Idag har hon samlat plus-poäng igen! Vi åkte till Arken Zoo i Bålsta för att miljöträna lite samt köpa nytt halsband. Hon grejar det galant; går svansviftande fram till nya människor & pussas. Står jag still & inget händer så lägger hon sig ner. Vi bokade även in tid för vaccination & sköterskan som bokade fick data-hjälp när Enya låg på disken!

Sen kom det fram en gammal dam och hälsade, hon hade varit rottis-uppfödare hela sitt liv. Fick massa beröm för att hon är fin i kroppen, fina färger & framför allt ett väldigt coolt och vänligt sätt! Sköterskan berömde också hennes nyfikenhet och orädsla!

Det är en toppenhund, men känns ännu bättre när man får det från andra runt omkring!!

Nästa vecka har vi inget inbokat, så om någon vill komma & valpgosa så hojta bara till så bokar vi nåt!

Kram, Therese

Av Therese Bergsmo - 16 september 2014 08:07

Här är det full rulle på dagarna, och nån natt då och då ;-)

Enya är en helt underbar liten tjej, hon lär sig snabbt och är väldigt go och pussig. Hon är modig, nyfiken och ibland (såklart) lite osäker på nya saker. Men med hjälp av stöd från oss och lite godis så löser vi många nya grejer. Jag stod häromdagen och stoppade in godisar i däck-spåren på en motorcykel som var jätteläskig som hon skällde ut efter noter. Men med hjälp av mig och godis så snurrade hon runt hela motorcykeln som om det inte var något som helst farligt. Jag antar att man ser lite knepig ut när man står och klappar en motorcykel på däcken men det bjuder jag på för att Enya ska bli van vid nya grejer!

Vi har börjat ta längre turer med bilen och det går kanon! Hon piper lite i början, men säger inget sedan. Dessutom verkar hon inte vara åksjuk!!! Det var jättejobbigt med Hamilton, man behövde räkna timmar från mat till bilåka för att slippa sanera bilen. Enya fick igår ta en tur i bilen strax efter lunch och inte en enda kula kom upp (Y)

Vi tränar lite smått på sånt som är bra att kunna. Det är en sån bra ålder att hålla på för de är läraktiga och VILL! Hon känns lättlärd och har redan lärt sig sitt, ligg och skall. Jo, tass också! Inte klockrent varje gång, men med stor entusiasm :D Det gäller bara att ha gott godis, kulorna hon äter varje dag är inte särskilt intressant att använda vid ny-ilärning - då går hon därifrån!

Nätterna går väldigt bra, om vi varit ute på en liten promenad innan sängdags. Har vi inte gjort det blir det ut och kissa mitt i natten... Så där har vi lärt oss något, den hårda vägen! Härommorgonen sov hon ända till halv sju och det var skönt för oss alla! Annars är det runt 5-5.30 som är normal uppgångstid...

Vi var ute med båten i helgen. Vi har varit ner till båten tidigare och bara suttit och bryggseglat med henne, det gick jättebra; hon bara la sig ner och sov på durken. Nu i helgen började vi med att sitta i båten en stund innan vi gav oss ut för att hon skulle vänja sig lite. Men det hade vi inte behövt! När väl båten var igång och hon låg på plats bredvid mig så somnade hon nästan direkt och sov hela tiden, trots att det guppade och lät.

Vi försöker träffa en del folk och vara på nya platser så hon vänjer sig tidigt. Jag upplever henne som en typisk rottis som lägger sig ner och vilar när inget speciellt händer; en tydlig på och av knapp!

Nu lite bilder;



Typisk rottis-stil att ligga på rygg!



I buren i bilen.
"Låt mig sova vidare!"



Under soffan är utmärkt att sova, än så länge... Snart kommer hon komma in men inte ut!



I båten, men huvudet på mitt ben. Sen somnade hon!



En lite rolig bild från igår; Enya sitter på vattenskålens kant och äter middag... Tur jag har en stabil vattenskål!

Apropå vattenskål; när vi var i båten och Enya låg på durken och sov skulle hon lägga upp huvudet på något och fann då den lilla vattenskålen vi hade med. Hon la huvudet där, halvsovandes, och vips så tippade den och hela hakan blev blöt. Hon såg väldigt förvånad ut!

Det var lite om de senaste dagarna!

Kram, Therese

PS Tack för alla kommentarer, jag blir jätteglad!

Av Therese Bergsmo - 9 september 2014 14:54

Igår var det dammsugning som gällde här hemma, det kände som ett jordstampat golv så snabeldrake och svabb behövdes! Fint blev det och jag hade hundarna ute på verandan under tiden, så jag slapp små tassavtryck på nysvabbat golv ;-) Inte var hon rädd för dammsugaren inte!

Vi har kommit på hur vi ska göra på kvällen för att få så mycket sammanhängande sömn som möjligt; vi går en liten promenad, busar, tränar på tomten innan vi går in och hon får ligga i sängen och tugga ben. Då är hon helt slut och somnar av sig själv med huvudet instucket bakom våra kuddar. Sen sover hon till 5-5.30 när vi brukar gå upp. Det är skönt att nätterna funkar så bra som de gör! Första natten gjorde vi nog lite dumt som dels gav mat ganska sent så hon behövde ut mitt i natten och dels inte var så värst trött. Men man lär känna varandra för var dag och hittar rutiner och vanor som funkar!

På morgonen är hon så go och pussig, maken ligger kvar i sängen och gosar medan jag pinkar och slänger på mig kläder, sen ut och hon gör sina behov ute direkt! Att äta frukost direkt man vaknat verkar inte vara hennes grej, hon vill nog gärna morna till sig lite. Jag brukar göra så att jag ställer ner maten, hon får 5-10 minuter på sig att äta (efter att hon lämnat skålen alltså!), sen tar jag bort den och väntar några timmar. Äter hon inte upp allt så åker det undan, jag tänker inte ha en hund som går omkring och små-äter hela dagen.

Igår tränade jag en sväng att sitta-still-och-ha-tråkigt i mattes famn. Det var en ål som ömsom grymtade (hon har mycket ljud för sig denna dam!), muttrade, pep och blängde surt till att ömsom halvsluta ögonen och nästan somna för att börja grymta igen. Vi satt en stund, men sen såg det ut såhär;


För mig är det viktigt med mycket hantering av hunden, så hon blir van att man tar i henne. Jag märkte med Hamilton (som hade ledproblem, opererades och rehabiliterades) att just hanteringen var så mycket lättare när en valp blivit van från början! Vi hade aldrig några problem vid veterinärbesök eller på rehaben, han bara njöt av att de tog i honom och var aldrig bångstyrig. Även när vi tog i honom och var tvungna att göra övningar fann han sig lätt i det. SÅ mycket pyssel med hennes kropp blir det när hon ligger still och böja lätt, massera osv.

Idag har hon varit med om spännande saker! Hon har åkt bil i buren i bakluckan för första gången. Vi har tidigare haft henne i famnen, de två gånger hon åkt bil, men det är ju ohållbart. Så idag fick hon och Amber följa med mig och min mamma ner till Skokloster Slott. Det var väl inte så jättekul att sitta i bakluckan utan att se oss till att börja med, vilket Enya ylandes berättade. Men snart lugnade hon ner sig och på vägen tillbaka från slottet (tar väl ca 5-10 minuter korta vägen) åkte vi den liten längre vägen runt så hon riktigt vande sig! Hon var mestadels tyst på vägen hem, så det här kommer gå som en dans.

Väl nere på Slottet var det många intryck; det var några som tog ner grenar från div träd, det sågades och folk rörde sig. Det var folk som gärna kom fram och hälsade, vilket jag tycker är positivt. Hon fick höra en hel skolklass stoja, jag gick inte nära med risk att 30 ungar skulle rusat fram - det är vi inte mogna för än! Sen satte vi oss och fikade, och hon la sig direkt vid mina fötter och sov. Trygg och lugn, så skönt att se!


Sitta still på trappan var väl inte riktigt hennes melodi!


En bild hann jag med i alla fall!





Provade en annan trapp, men det gick väl sådär...


"Du sa att jag skulle gå ner nu, va?"


Att ligga still när vi fikade var betydligt lättare!


Hoppas ni finner glädje av att läsa bloggen och som alltid; jag ÄLSKAR kommentarer ;-)

Kram, Therese

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards